Att hålla ceremonier är något som jag har varit mycket intresserad av i hela mitt vuxna liv, och därför också något jag har sysslat med ganska länge. Ända sedan tonåren har jag varit en sökare – eller snarare en finnare (”Jag söker inte – jag finner” – Picasso), och det har även inneburit ett andligt sökande.

I en mängd olika traditioner har jag funnit mer eller mindre inspirerande former för andakt, hängivenhet, dyrkan, samvaro och fest, och genom åren har jag behållit det som influerat mig mest, och skapat egna former. Jag lärde mig en hel del ceremoniellt arbete redan på 1980-talet, och höll mina egna, högst privata ceremonier i ensamhet, men deltog också i mängder av ceremonier med andra.

Med inspiration från väldigt olika håll – Indien (hinduisk tempeldyrkan, tantra, religiösa festivaler som t.ex. Holi m.m.), fornskandinavisk sed (sejd, blot, m.m.), amerikansk shamanism (svetthydda, soldans, m.m.), samt ett antal andra hedniska uttryck, har jag skapat en egen palett av ceremoniella uttryck.

1996 startade jag och ett par vänner Ratatosk, ett Stockholmsbaserat, nordisk-hedniskt, shamanskt nätverk, som snart växte till en rätt så aktiv skara personer, intresserade av nordisk sed och djupare andliga aspekter av den.

1997 höll jag två ceremonier på ett hedniskt midsommarfirande som jag var medarrangör till – en öppningscirkel, samt en vigsel. Sedan dess har det blivit ett 30-tal vigselceremonier, några begravningar, och en mängd andra ceremonier av så olika slag som namngivning, blot, sejd, invigning m.m.

År 2000 blev jag ordförande i Sveriges Asatrosamfund (numera Samfundet Forn Sed Sverige), och inledde mitt ordförandeskap med att ställa till med vårblot vid Uppsala Högar, och under några år ledde jag också ceremonierna. Numera behöver jag inte göra det längre, eftersom andra har tagit vid och gjort det till en tradition på riktigt.

Det är fascinerande hur starkt vi människor kan påverkas av ceremonier, och vilket behov vi faktiskt har av dessa yttre manifestationer av inre processer. Många förknippar ceremonier med religion, och kan därför helt i onödan känna en motvilja eller obehag inför själva företeelsen. Detta är helt onödigt. Ceremonierna fanns långt innan vi skapade religioner.

Ceremonierna och ritualerna är i korthet redskap för att fokusera sinnet på det vi tycker är allra viktigast just nu, och ett sätt att skapa ett förändrat medvetandetillstånd, en form av förhöjt fokus, i vilken vi kan agera på ett sätt som vi inte skulle göra i vardagen. Jag brukar kalla det att skapa ”Magiska Rum”, de där tillfälliga stunderna bortom vardagens tid och rum.

Människan är ett ceremoniellt djur, och det faller sig som regel fullt naturligt för oss att delta i allehanda ceremoniella sammanhang. Jag känner, och har alltid känt ett starkt engagemang för just ceremonier som en väg för personlig utveckling, och passageriterna som kraftfulla markeringar av de stora skiftena i våra liv.

På denna sida kan du läsa om olika aspekter av mitt ceremoniella arbete. Jag erbjuder även mina tjänster. Du kanske vill gifta dig på ett annorlunda och stämningsfullt sätt, kanske i ett mer nordiskt-hedniskt snitt? Du kanske behöver någon som kan hålla en värdig och stämningsfull begravningsceremoni för en anhörig? En invigningsceremoni av något evenemang? Blot eller sejd?

Kontakta mig, så kan vi diskutera saken.

Vigsel

Bröllop ger alltid fantastiska möjligheter att skapa vackra, stämningsfulla och minnesvärda ceremonier. Jag har sedan 1997 hållit ett trettiotal vigslar, däribland ett dubbelbröllop och en frändeceremoni (ett ”vänbröllop” med snarlik form), samt två vigselcermonier som jag höll tillsammans med min hustru Jennie. Därtill formgav jag vårt eget bröllop, våren 2003.

• Hur en vigsel kan se ut, steg för steg »
• Bröllopskväde »
• Bröllop – frågor och svar »
• Bilder från mina vigselceremonier »
• Brev från ett par jag hållit vigsel för » 

Begravning

Av betydligt mer allvarlig art är begravningen. Tanken med en jordfästningsceremoni är naturligtvis att de anhöriga alltid har sista ordet, och förstås den döde, om han eller hon hunnit tänka på och formulera sina önskningar om hur dennes egen begravning skulle kunna gestalta sig. Utifrån de erfarenheter jag har av att hålla begravningar och andra ceremonier har jag skapat ett urval av moment som kan passar bra för tillfället. Vi formger tillsammans en vacker och stämningsfull ceremoni, som skall vara minnesvärd, innerlig och äkta – oavsett om den är formgiven i mer ekumenisk stil eller utblommad vikingastil, eller hur man nu vill ha det.

• Den sista passagen – om begravning i nordisk hednisk stil »

Namngivning

Något som det finns ett ökande intresse för hos nyblivna föräldrar idag, är någon form av ”hednisk” eller mer ”okyrklig” motsvarighet till dop. Många föräldrar vill inte döpa sina barn i kyrkan, men vill ändå ha en välkomstceremoni för barnet, en namngivning – en ceremoniell bekräftelse av barnets inlemmande i ätten, familjen.

Min personliga åsikt är att detta egentligen, traditionellt sett, är en familjeangelägenhet, och bör skötas av mor eller far, eller möjligen en farbror, moster, gudfar eller mormor eller liknande. Emellertid finns det inga färdiga ceremonier för detta, och många känner sig – hur gör man? Jag kan bidra med tips och råd, men kan också vid behov hålla i en sådan ceremoni, något jag har gjort vid ett fåtal tillfällen.

• Läs om namngivning i nordisk hednisk stil »

Blot & andra kollektiva ceremonier

Som nyvald ordförande i Sveriges Asatrosamfund (numera Samfundet Forn Sed Sverige) år 2000, ville jag göra samfundet mer synligt, och mer allmängiltigt. Därför ordnade jag samma vår ett stort blot vid Uppsala Högar, på påskdagen. Detta väckte stort medialt intresse, och resulterade i helsidor och uppslag i ett antal tidningar, däribland Expressen, GT och Upsala Nya Tidning.

Bloten fortsätter alltjämt, varje år. En särskilt trevlig sak är att jag själv inte längre måste vara huvudansvarig för blotet – det har blivit en tradition på riktigt, och lever på egen hand. 2005 var jag inte ens med – men då höll folk i föreningen Bifrostfolket årets blot. 2006 var jag med igen – men då som en av fem i en grupp (från föreningen Idavallen) som tillsammans höll ceremonin. Ytterligare ett år ledde jag blotet ihop med min hustru. Därefter har andra medlemmar i samfundet hållit just dessa vårblot vid Uppsala högar, och de pågår fortfarande, år efter år. Det är jag lite extra stolt över.

Men det uppstår ju emellanåt behov för andra ceremonier, vilket jag har hållit i flera sammanhang. Jag blev t.ex. inbjuden till Historiska Museet under våren 2001 för att hålla ett fruktbarhetsblot i samband med en temavecka de hade där då. Jag har även hållit vikingablot på film, på uppdrag av Börje Peratt, i arbetet med filmatiseringen av Jan Fridegårds boktrilogi Trägudars Land.

Riktigt roligt blev det i februari 2006, då vi var sex hedningar från Skandinavien som deltog i en internationell, multikulturell konferens för etniska religioner, i Jaipur i Indien – och vi höll blot där! Det är nog ett av de mest spektakulära blot jag varit med om. Upprinnelsen till detta kom just från blotet jag höll på Historiska Museet, eftersom det besöktes av två medlemmar i en hinduisk organisation som sedermera ville ha mig med på konferensen i Jaipur.
Läs mer om den konerensen på en egen sida – Spirituality Beyond Religion »

Jag har därtill regelbundet hållit i större ceremonier av mer shamanistisk karaktär sedan 1997, då jag var medarrangör för ett hedniskt-shamanistiskt midsommarfirande på Rösaring i Upplands-Bro. Där höll jag också min första vigselceremoni. Detta skedde inom ramen för det nordisk-shamanska nätverket Ratatosk, som jag också var med och startade 1996.

• Bilder från blot & andra kollektiva ceremonier »

Öppnings- och invigningsceremonier

Jag har även hållit öppnings- och invigningsceremonier för stora fester (t.ex. ReCreActive Experience 2001, Green Man 2002, en stor firmafest i Trysil, Norge, m.fl.) och konserter (bl.a. Krister Linder på Backstage), samt en mytologifestival (Nordmyt 2003), och fascineras av den kreativa utmaningen att skapa nya ceremoniella former för varje tillfälle.

Samarbeten

Vigslar och andra ceremonier är ofta omfattande arrangemang som kräver många personliga insatser. Det krävs en plats att hålla vigseln, en plats att ha bröllopsfest, god mat, musik, brudbukett, kläder, fotograf och mycket annat.

Jag har förstås skaffat mig en hel del kontakter genom åren, och det delar jag gärna med mig av.

Fråga gärna! »