Här är några frågor folk brukar ställa, som jag härmed svarar på. Det är allt från högt till lågt, från superavancerade till enkla frågor.
Du kanske har helt andra frågor – då är det bara att ställa dem, t.ex. i ett e-brev,, så kan jag försöka svara så gott jag kan.
Vad kostar det?
Grundpriset är 3.000:- för en vigselceremoni.
Sen tillkommer reskostnader och andra eventuella kostnader.
Om det kräver mer förberedelser behöver jag ta ut en viss timersättning för det också.
Är det långt från Stockholm, så behöver jag också någonstans att sova på natten.
Det kan dock räcka med enklare inkvartering – jag behöver inga dyra hotellrum.
Sådant kan man diskutera när det blir aktuellt.
Kan du komma och hålla bröllop långt ifrån Stockholm?
Ja, det kan jag. Jag har hållit bröllop i Göteborg, Skåne, Delsbo, Gävle och några ställen till. Det enda man behöver tänka på då är att jag behöver ta lite mer betalt – reskostnader, och om det är väldigt långt, lite ersättning för den tid jag lägger på resandet, och så behöver jag eventuellt någonstans att sova (beroende på hur långt bort, om jag inte kan åka hem direkt efter vigseln).
Är det jättesvårt att få dig som vigselförrättare – är du en upptagen människa?
Jag håller inte jättemånga vigslar – jag har hittills hållit max tre per år, och de senaste åren har jag tagit paus från ceremoniarbetet. Men om det känns lockande kan jag nog göra tid för ett bröllop. Dock har jag väldigt många andra engagemang som kan komma i vägen, så det är bra med god framförhållning förstås.
Så svaret är ja, jag är en upptagen människa. Men med lite kreativitet och god vilja kan man komma långt!
Vi vill gifta oss på midsommar – kan du då?
Midsommar är en oerhört populär tidpunkt att ha bröllop på, så det kan vara svårt att få tid till.
Jag har hållit bröllop flera midsomrar, men vill nog helst hålla dessa ceremonier vid andra tidpunkter om det är möjligt. Dessutom är midsommar en så pass stor och viktig högtid i sig själv för oss svenskar, och därför tycker jag att det känns lite som att gifta sig på julafton. Bättre då att ha ett eget datum för bröllopet, som inte krockar med något annat.
Är det ett historiskt korrekt bröllop?
Nej – det finns inga nedtecknade beskrivningar av bröllop från förkristen tid, så det går faktiskt inte att vara historiskt korrekt. Själv tycker jag att det är en stor fördel med det, eftersom det lämnar så mycket större frihet att skapa en egen ceremoni. Jag har plockat ihop komponenter från en mängd olika slags ceremonier, och hittat på en hel del nytt.
Det viktiga är att ceremonin fungerar som just en ceremoni, som ett stämningsfullt bröllop.
Ett bröllop är ett bröllop är ett bröllop – bröllop ser i praktiken ungefär likadana ut i grunden över hela världen. Skillnaderna är främst yttre kulturell form, som kläder, språk, m.m..
Hur hittar man en bra ceremoniplats?
Det bör vara en plats som för det första känns bra – det ska vara en harmonisk stämning på platsen. Ett traditionellt ställe att gifta sig på är hemma på gården (om man nu har en gård eller tomt), även långt in i kristen tid. Att gifta sig i en kyrka är faktiskt en ganska ny sed.
Det finns några bra grejer att tänka på – marken bör vara plan, och inte luta alltför mycket.
Det ska helst vara något avskilt, och inte utsatt för alltför mycket buller och störningar. Det behöver absolut inte vara en gammal kultplats från fordom tid – de har också varit nya en gång i tiden. En äng med träd runt funkar alltid. Högt gräs är inte så bra – lie eller gräsklippare är då bra att ha.
Gäller vigseln juridiskt?
Nej, mina vigselceremonier är inte juridiskt bindande. För detta krävs att man har ett särskilt tillförordnande, antingen i egenskap av präst i ett stort religiöst samfund, alternativt som borgerlig vigselförrättare. Och det har jag inte. Så för de som anlitar mig, och vill ha äktenskapet på papper, gäller det att komplettera med den statligt byråkratiska delen med rådhuset/kommunalhuset.
Att just vi svenskar tycker att det är så viktigt är ju en kvarleva av den intima kopplingen mellan stat och kyrka – Prästen var både gudsman och statlig byråkrat, samtidigt. Så är det inte i många andra länder. I Holland gör man alltid två vigslar, om man vill ha ett mer festligt bröllop och inte bara den tråkformella på rådhuset. Och i andra länder är det jätteenkelt att få rätt att viga (som t.ex. i U.S.A.). Det är bara i myndighetsbyråkratiska Sverige vi krånglar med det här.
Och – det är ju faktiskt inte den juridiskt gällande vigseln som är den ”riktiga” – det riktiga bröllopet är ju det ni har tillsammans med er familj och vänner. Så de vigselceremonier jag håller är så ”riktiga” de kan bli, med det lilla förbehållet att man får sköta kontakten med myndigheterna separat. Det är på sätt och vis en rätt så bra tanke. Helt sekulärt.
För flera år sedan lade jag ner en hel del arbete på att få tillförordnande som borgerlig vigselförrättare, men det var ofattbart krångligt att få det. Jag skickade en ansökan till Länsstyrelsen, fick avslag, överklagade till Justitiedepartementet, och fick än en gång avslag. Trots en oerhört noggrant genomarbetad ansökan, med massor av tunga referenser (som t.ex. fem riksdagsledamöter från olika partier, m.fl.), men ändå fick jag avslag. Så det är inte helt enkelt att få ett sådant tillförordnande.
Men det är ju egentligen inte det viktigaste. Frågan är hur ni vill ha ett bröllop, och hur det kan bli så vackert och fantastiskt som möjligt.
Jag tycker inte om att prata inför folk – kan vi skippa kärleksförklaringen?
Att kunna förklara sin kärlek till sin tillkommande, på sitt eget bröllop, tycker jag faktiskt är ett grundkrav man kan ställa på en normalfrisk människa. Det handlar inte om att prestera något inför en grupp, och det behöver inte heller vara sådär fantastiskt och poetiskt.
Du talar med din älskade, inte till ett auditorium. Det viktigaste är att det kommer från hjärtat, att det ska kännas att det kommer från dig, inte från någon annan, och att det är din partner som hör. Att det är perfekt formulerat är inte alls lika viktigt som att det handlar om din kärlek för din tillkommande.
Håller du andra slags ceremonier också?
Ja, jag har gjort det där med ceremonier till en av mina livsuppgifter, eftersom det intresserar mig så mycket, och eftersom jag ser behovet av starka passageriter. Jag håller blot, vigslar, begravningar, namngivningar och mycket annat. Jag har även hållit en stor mängd olika shamanska ceremonier, helandeceremonier och mycket annat.
Håller du initieringsceremonier för nyblivna asatroende?
Vad beträffar ceremonier av typen konfirmation eller trosbekännelse så tror jag inte att det är något som hedningar vanligen gör, eller någonsin gjort, i den meningen som man erkänner sig till t.ex. kristendom eller islam, eller som när man blir initierad in i en österländsk lärjungesuccession. Naturreligion och folktro funkar liksom inte på det sättet – det är ju inte konfessionella andliga vägar.
Att man sedan kanske vill bekräfta sitt vägval på ett eller annat sätt kan jag på sätt och vis förstå, men jag själv anser nog att den bekräftelsen är något som sker dagligen, steg för steg, i hjärtat. Bröllopet kan väl också på sätt och vis fungera som en bekräftelse på ens andliga vägval här i livet.
Måste bröllopet se ut exakt som det du berättar om på hemsidan?
Absolut inte! Tanken är att detta är ett förslag, och sen diskuterar vi oss fram till en ceremoni som passar just er. Det är ju lite det som är vitsen med att göra en alternativ ceremoni också – att få det på sitt eget sätt.
Måste vi ha mjöd i hornet?
Nej, nej, verkligen inte! Om ni vill ha vin, cider, juice, källvatten, öl, svagdricka eller vadhelst ni har lust till så går det bra. Det finns inga normer för vad man måste eller inte får göra på de bröllop jag håller.
Vi vill gärna ha mjöd i hornet, men var hittar man sånt?
Numera finns det mjöd på Systembolaget. Men om det önskas hembryggt mjöd kan jag kan ordna det. Jag har mina leverantörer – vänner som gillar att brygga mjöd.
Måste man ha vikingakläder?
Nej. På vårt eget bröllop hade vi en rätt så fri dresscode – “kom i det du själv tycker att du är finast i”. Det tycker jag är en bra princip.
Jag har hållit vigselceremonier för folk i läderkläder och silverlamé, frack och långklänning, fantasykostymer – och vikingadräkter. Två brudpar valde att klä av sig nakna under vigseln. Jag har alltså inga speciella krav eller förväntningar på det området. Det viktigaste är att ni känner er fina!
Hur hittar man musikanter till bröllopet?
Jag har massor av musikanter i min bekantskapskrets, så prata med mig om vad ni vill ha, så kan jag nog förmedla något. Jag har haft några olika medeltidsmusikanter på bröllop och begravningar jag hållit, samt en spelman som är specialist på vikingatida musik – han tillverkar alla instrumenten själv! Och på ett annat bröllop var det en bluesgitarrist som spelade. Och jag känner alltså många musiker som spelar väldigt olika slags musik, så fråga mig.
Måste man ha musikanter – är det inte dyrt?
Vad det kostar med musikanter kan nog variera, men ett par tusenlappar är nog minimum.
Det går dock inte att överdriva betydelsen av musik vid bröllopet – det är fantastiskt fint att kunna ha musik på vissa ställen.
Det betyder enormt mycket för stämningen. Jag brukar säga att om det är vid något tillfälle man ska ha levande musik, så är det vid bröllop och på begravningar.
Kan du hålla ceremonin på engelska?
Jag har hållit vigsel på engelska, och har en färdig översättning som jag har gjort utifrån den form jag redovisar här på Grimners Runor, så visst kan jag det!