En vigselceremoni


Hur en vigsel kan se ut, steg för steg

Så hur ser en nordisk-hednisk vigsel ut, egentligen? Ett bröllop har ju som första och främsta syfte att bekräfta en relation formellt, och i vår nutida kultur är det inte längre så mycket en affärsuppgörelse (som det var förr), utan mer en manifestation av människors kärlek och åtagande i en fördjupad relation. Den formella biten finns ju fortfarande kvar, i och med att en juridiskt gällande vigsel har vissa ekonomiska, juridiska och praktiska konsekvenser, men på denna sida kommer jag inte att ägna tid åt den diskussionen, utan fokusera på den ceremoniella delen av det hela.

Ett bröllop är ett bröllop är ett bröllop. Var man än befinner sig i världen så finns det gemensamma nämnare mellan de olika passageriterna. Ett bröllop i Indien varar förvisso som regel i dagarna tre, men det finns ändå väldigt många gemensamma nämnare med ett bröllop i Sverige, eller i Afrika, eller Sydamerika – eller någon annanstans. Likaså finns det påtagliga likheter mellan begravningar i olika kulturer, eller för den delen namngivning/dop.

Det finns inga bevarade vittnesmål från fornskandinaviska, förkristna bröllop. Historiskt sett vet vi väldigt lite om hur bröllop och vigselceremonier formgavs. Det ger dock oss mer frihet i nutid. Jag har hittat på i stort sett allt i mina ceremonier helt själv, givetvis med mycket inspiration från allehanda andra ceremonier. Det gör att jag kombinerar tre faktorer – vad det faktiskt är som gör att en ceremoni fungerar, rent dramaturgiskt, vad vi kan ta till oss som ger den fornskandinaviska, hedniska prägeln, samt en direkt koppling till den tid vi lever i här och nu. Det passar mig utmärkt. Jag hade sannolikt inte varit en bråkdel så intresserad av att hålla ceremonier om jag hade varit tvungen att förhålla mig till en fast liturgi, bestämd av andra för länge sedan.

Jag vill skapa personliga ceremonier, som i praktiken är specialdesignade för varje vigsel, för varje brudpar. Och det tycker jag att jag har lyckats ganska bra med genom åren. Det har blivit bröllop på svenska och engelska, inomhus och utomhus (mest utomhus), från pyttesmå ceremonier (bara jag och brudparet) till stora, med över hundra gäster. Från säckpipor och kulning till bluesgitarr, från frack och glitter till vikingadräkter, tillägg i ceremonin med egna favoritgudar och favoritgudinnor. Allt är möjligt.

Själva ceremonin:

Gästerna samlas

Brudparet (eller hellre ett värdpar, utsedda av brudparet – brudpar brukar vara nervösa och upptagna av att vara just brudpar) hälsar alla gästerna välkomna. Det är bra att ha god marginal i tid – minst en halvtimme innan vigseln – och att helst ha en samlingsplats som ligger på ett kort gångavstånd från själva ceremoniplatsen.

Gemensam vandring till ceremoniplatsen

När alla gästerna har kommit är det dags för bröllopsföljet att börja sin vandring till ceremoniplatsen, gärna anförda av musikanter.

På ceremoniplatsen finns då redan förberett en cirkel av stenar (i mitt fall 24 stenar dekorerade med runor), i mitten ett fyrfat förberett med ved, 2 brinnande marschaller, samt eventuellt rökelse. Stenarna fyller flera syften – som dekoration, som kosmologisk åkallan av energier, och som angivare av den yttre cirkeln, vilken bröllopsgästerna kan ställa sig runt.

All nödvändig utrustning och allehanda attribut har jag som vigselförrättare med mig. Det enda jag brukar be brudparet ordna är ett äpple, och gärna valfri ceremoniell dryck (men det kan alltså även jag ordna, vid behov).

Utsedda i förväg skall även vara fyra personer (gärna nära vänner till brudparet) i varje väderstreck. Den uppgift dessa fyra personer har är att hålla energin för de fyra gudomligheter som åkallas i ceremonin, samt de attribut som tillhör var och en av dem – Frejs utsäde, Frejas äpplen, Odins mjödhorn samt Tors hammare. Goden är på plats. Vill man ha ytterligare någon gudom eller energi inkallad i ceremonin behöver man förstås ha någon person som representerar den också. Bra är även om det finns en brudtärna, som vid behov kan hålla i eventuell brudbukett.

Gästerna placerar sig i en cirkel runt ceremoniplatsen

Här finns alltså två alternativ:

Det ena är att brudparet är på träffplatsen, hälsar gästerna välkomna och leder bröllopsföljet tillsammans med musikanterna, fram till ceremoniplatsen.

Det andra är att bröllopsgästerna samlas och att man har ett värdpar som tar emot, och att brudparet dyker upp först vid ceremonin. Då anländer hela brudföljet till ceremoniplatsen först – musiken tystnar när alla är på plats – och sen kommer ny musik, till vilken brudparet anländer till ceremoniplatsen.

Man kan även inkludera eventuell kulning eller annan stämningsskapande toner (kanske näverlur?) – när alla är på plats. Detta är flexibelt. Varje bröllop är unikt.

Gästerna välkomnas, introduktion och öppnande av ceremonin

Goden/gydjan hälsar gästerna välkomna, och håller en kort inledande förklaring om vad som skall ske. Efter detta blåser goden tre stötar i ett horn, för att öppna det ceremoniella rummet.

Inkallning av makter, samt etablerandet av Helig Cirkel

Öster, söder, väster, norr, nedan, ovan, mitten – med skallra eller trumma.

Exempel på hur en inkallning kan låta kan du läsa på denna sida »

Runorna introduceras

Goden talar:
”Ni står nu i en cirkel som består av 24 stenar, var och en med en runa. Stenarna symboliserar det fundament som ni bygger för ert liv tillsammans, cirkeln representerar helhet, skönhet och liv – och runorna står för kosmos – alla aspekter av livet som ni delar, och skall dela med varandra.”

Elden tändes

Alternativ 1:

Brudparet tänder varsin fackla på en marschall, och tänder tillsammans den ceremoniella elden.

Goden talar:
”Som en manifestation av vad kärleken kan skapa skall vi tillsammans göra en ljusceremoni. Vi bär alla på en eld, men för att skapa en verkligt stor eld måste vi föra samman våra eldar. När två människor älskar varandra, skapar de tillsammans en eld som är långt större än summan av deras tvenne eldar, en mäktig eld, fylld av glädje och framtidstro.”

Goden talar:
”Xxxxx – tag denna fackla, och tänd den som en symbol för din inre eld.”

(brudgummen tänder facklan från en marschall)

Goden talar:
”Xxxxx – tag denna fackla, och tänd den som en symbol för din inre eld.” (bruden tänder facklan från en marschall)

Goden talar:
”Dessa eldar symboliserar hemligheten bakom ett lyckligt och hållbart äktenskap. För era eldar närmare och närmare varandra tills det blir ett. ”

(bruden och brudgummen för samman sina facklor och håller dem samman)

Goden talar:
”En mäktig fackla, som kan tända en stor eld – Kärlekens eld.”

(bruden och brudgummen tänder den ceremoniella elden)

Alternativ 2:

Goden tänder elden, då reciterande följande:
”Jag ber Heimdall, den heliga eldens gud, den som skänker inre och yttre ljus och värme, att komma till denna cirkel, och välsigna oss med Eld, Ljus och Helighet.”

Reningsceremoni – rituell tvagning av brudparet i de fyra elementen:

Luft        (Goden fläktar brudparet med en fågelvinge)

Goden talar:
”Jag tvager er i luft – det vi minst av allt kan leva utan, vinden, sången, talet, tanken – Odins ande (som han också blåste in i Ask och Embla), luften som bär Hugin och Munin – Håg och Minne.”

Eld         (Goden cirkulerar runt brudparet med en fackla)

Goden talar:
”Jag tvager er i eld – gudagåvan från Heimdall och Surt, på det att ni ska minnas att ha respekt för naturens krafter, den inre elden, kärlekens låga. Och för att ni ska minnas att så länge det finns glöd, kan det också lätt återigen bli eld.”

Vatten    (Goden stänker vatten på brudparet med en blotviska)

Goden talar:
”Jag tvager er i vatten – allt som flödar i världen, vattnet, blodet i våra kroppar och livskraft.”

Jord        (Goden vidrör jord i en skål, och vidrör sedan brudparets pannor)

Goden talar:
”Jag tvager er i jord –  som en påminnelse om att buga för Modern, att vi alltid må minnas att då och då sätta pannan mot Jorden, i vördnad för henne som vi har så mycket att tacka för. Våra kroppar, all föda, all dryck, allt vi behöver för vår överlevnad och vällevnad.”

Åkallan av gudamakter

Tor:
Den som i förväg är utsedd att hålla Torkraften ställer sig bakom brudparet och håller upp Tors hammare, som en representant för Tors beskyddande kraft.

Goden talar:
”Jag ber Tor att skänka gudomligt beskydd – mot missväxt och dålig skörd, mot onda makters elaka inverkan, samt mot nidingars illdåd.”

Frej:
Den som i förväg är utsedd att hålla Frejkraften bär fram en skål med säd.Brudparet gräver en liten grop i jorden med en spade, tar varsin nypa utsäde ur skålen och lägger i gropen.

Goden talar:
”Jag ber Frej att skänka alstringskraft, här i egenskap av frön att så, för att allt vi sår ska vi skörda. Jag ber Frej skänka fred och frid, rikedom och välmåga.”

Freja:
Den som i förväg är utsedd att hålla Frejakraften bär fram en stort äpple. Brudparet bjuder varandra att äta av äpplet – de tar varsin tugga.

Goden talar:
”Jag ber Freja att skänka god skörd, sinnlig kärlek, njutning och härlig förförelsekonst. Jag ber också Freja att skänka andlig insikt och djup kunskap om livets mysterier.”

Skicka äpplet vidare till alla i cirkeln som vill äta därav.

Odin:
Den som i förväg är utsedd att hålla Odinskraften bär fram ett horn med dryck. Brudparet bjuder varandra att dricka ur hornet.

Goden talar:
”Jag ber Odin skänka ande – extas, rus, fest och glädje – men också visdom och grunnande, utmaningar och gränsöverskridande – och kanske framför allt nyfikenhet.”

Här finns självklart utrymme för åkallan av andra gudar/gudinnor, beroende på personliga preferenser. Jag har vid olika vigselceremonier fått önskemål om Eir, Loke och Frigga, bland annat.

Mellanspel – Lag Om

Dryckeshornet går runt till alla att dricka ur – Lag Om, fast tyst. Gärna ackompanjerat av musik.

Kärleksförklaringar

Brudparen utbyter egna kärleksförklaringar.

Viga samman brudparet, utväxla ringar, första kyss

Goden talar:
”Ni har förklarat att ni vill ingå äktenskap med varandra.
Tar du, Xxxxx, denna kvinna Xxxxx till din hustru, att älska och hedra i nöd och lust, med- och motgång, njutning och smärta, i givande och mottagande – så länge era trådar är sammantvinnade i Urdaväven?”

(”Ja”)

Goden talar:
”Tar du, Xxxxx, denna man Xxxxx till din äkta make, att älska och hedra i nöd och lust, med- och motgång, njutning och smärta, i givande och mottagande – så länge era trådar är sammantvinnade i Urdaväven?”

(”Ja”)

Goden talar:
”Inför gudar och gudinnor, människor och allt levande, förklarar jag er nu sammanvigda som man och hustru.”

Utväxla ringar

Goden talar:
”Nu får ni utväxla ringar som ett tecken på er nya samhörighet.”

Pussas!

Goden talar:
”Och nu får ni kyssa varandra, för första gången som man och hustru”

Bröllopskväde

Goden läser ett tal till brudparet.

Ett exempel på detta tal kan ses på sidan för bröllopskvädet.

Ceremonin avslutas

Makterna i de olika väderstrecken tackas av. Även tack till de som deltagit i ceremonin, och bidragit till att göra den till en i sanning helig sammankomst.

Bröllopsgästerna gratulerar brudparet

Goden välkomnar alla att gratulera brudparet – återigen ackompanjerat av musik. Eventuellt meddelande till bröllopsgästerna vad som ska hända härnäst – ge bröllopsgästerna riktning för fortsatt verksamhet.

FUTHARK